Elsa Snakenborgh och Brynolf Haraldsson
Att kalligrafera och illuminera är inte så svårt som det ser ut. Det är ett trevligt pyssel att sysselsätta sig med när man behöver en bra ursäkt för att slippa diska/plugga till tentan/skriva klart sin C-uppsats. Dessutom är det en konstart som det alltid finns behov av i SCA, när baroner, furstar och kungar vill dela ut fräna utmärkelser. Givetvis krävs det både träning och talang för att bli riktigt skicklig, men som Anna Blackleaf en gång sa: ”när man får en utmärkelse vill man hellre ha en ful scrolla än ingen scrolla alls”.
Det första hindret man måste ta sig förbi när man ska börja tillverka scrollor är alltså jantelagen. Det gör man genom att öva, och sedan visa upp sina alster för snälla personer som säger ”wow, vad snyggt”. Sen är det bara att köra hårt. Det finns förmodligen lika många sätt att göra scrollor som det finns scrollmakare, och det följande är enbart baserat på egna erfarenheter.
Material
För kalligrafi behöver man först och främst ett pennskaft och ett antal stift. Det smalaste bör vara en så kallad ”crow quill”, d v s ett pennstift som är helt spetsigt. Sen kan man skaffa hur många olika bredder man vill. Pennstift är inte särskilt dyrt, så det kan vara bra att ha många olika. Vill man slippa doppa pennan hela tiden, kan det vara smidigt med en reservoirpenna, gärna en som man kan byta stift i. Ett par blyertspennor av olika hårdhet är också bra att ha. Sedan behöver man ett bra bläck. Svart är absolut mest användbart, och rött och blått är också bra att ha, eftersom några färgade bokstäver eller hela ord här och där gör väldigt mycket för en scrollas utseende. ”Calli” från Daler-Rowney, och Windsor & Newton Ink är två bra sorter som jag har prövat, det finns säkert fler. Sen bör man skaffa någon form av förlaga för sina bokstäver. Det finns idag ett stort antal böcker om kalligrafi i bokhandeln. Givetvis måste jag rekomendera Margareta Hoas ”Kråkfötter kan bli skönskrift” (ISBN 91-630-3322-4), ett häfte som inte kostar så mycket men som innehåller i stort sett allt man behöver veta.
Till illumineringen behöver man såklart färg och penslar. När det gäller färg finns det olika skolor. Vissa föredrar att använda akrylfärger (som också används till att måla tennfigurer), andra kör med akvarell, men själv föredrar jag gouache. Gouache torkar snabbt och är relativt lätt att jobba med. Man förtunnar med vatten eller gummi arabicum (vilket ger en blankare men också lite skörare yta) eller en blandning av båda. Gummi arabicum finns i affärer för konstmaterial, och en liten flaska räcker hur länge som helst.
Penslar behöver du också. Absolut bäst är att använda mårdhårspenslar (t ex sobel). Skaffa några olika storlekar, och kolla penslarna innan du köper dem. Se till att håren inte spretar åt olika håll utan är samlade till en fin spets.
Att hitta rätt sorts papper är nästan det svåraste. Det bör vara ett papper med viss uppsugningsförmåga, om du förtunnar dina färger med vatten, men det måste ändå lämpa sig för bläck. Jag har hittills använt vanligt akvarellpapper, vilket fungerar bra men egentligen är lite för tjockt för att lämpa sig för scrollor. Under medeltiden skrevs böcker och dokument på pergament, vilket är ett skinn som beretts så att det blivit väldigt tunt. Det har oftast en ljust gulaktig färg, och det är väldigt dyrt. Det papper som kommer närmast i utseende är ljust gulmarmorerad kartong, som kan köpas på ark om 70X100 cm i en välsorterad pappershandel. Detta papper är inte lika sugande som akvarellpapper, vilket gör att eventuella misstag är lättare att ta bort.
Skissa och skriv
När man har skaffat sitt material och övat på bokstäver ett tag, och känner sig redo för att sätta igång med sin första scrolla, kommer nästa stora fråga. Hur ska det se ut? Vilka motiv kan jag använda? Det finns en mycket tidsenlig lösning på detta problem. Kopiera. Det finns massor av bilder på medeltida boksidor (vilket egentligen är vad vi försöker efterlikna när vi bygger scrollor till SCA) både på nätet och i böcker. Ta en kopia på ditt motiv, ta sedan en ganska mjuk (men inte för mjuk) blyertspenna och täck motivets baksida med blyerts. Lägg pappret med blyertsen nedåt och motivet uppåt på det pappret som scrollan ska göras på. Fäst gärna med några tejpbitar (använd t ex frystejp, som är lätt att ta bort utan att förstöra pappret) så att ditt motiv inte glider omkring. Fyll sedan i alla linjer med en hård och spetsig blyertspenna. Ta bort tejpen och motivpappret och voilá! Ditt motiv finns nu skissat på scroll-pappret. (När man har använt den här metoden några gånger börjar man förhoppningsvis få tillräckligt med kunskaper och inspiration för att börja göra sina egna motiv.)
Om du vet vad det ska stå på din scrolla bör du börja med texten. Det är tråkigare att ha lagt ner ett antal timmar på en snygg illuminering för att sedan förstöra allt med en bläckplump än att förstöra en snygg kalligrafering med färgfläckar, tycker jag i alla fall.
Du har alltså en skiss på hur din illuminering ska se ut. Nu måste du dels försöka disponera ytan som är kvar på ett bra sätt, och dels bestämma dig för vilket typsnitt som passar din illuminering. Om du har tagit ditt motiv från en bok eller från internet vet du förmodligen ungefär vilken tidsperiod den kommer ifrån, och kan anpassa texten därefter. Nu kommer det tråkigaste av allt; att linjera pappret. När du linjerar och skissar ska du inte använda för mjuka blyertspennor, eftersom de kan lämna spår efter sig när du suddar. Hårdare blyerts är mycket lättare att sudda bort. Linjera med omsorg; det har stor betydelse för det färdiga resultatet. Börja med att bestämma hur stora dina bokstäver ska vara och vilket stift du ska använda. Ett litet ”n” eller ”a” är bra för att avgöra de gemena (”små”) bokstävernas höjd. Utgå från denna höjd, och lägg sedan till linjer för versaler (”stora” bokstäver) och högstaplar, underhäng och radavstånd. Skissa sedan hela texten med blyerts. Det är också tråkigt, men tro mig, det är alldeles för lätt att stava fel eller glömma en bokstav när man skriver för att man ska vilja hoppa över det här ledet. Du behöver inte vara petnoga med bokstäverna när du skissar, men försök att få dem i ungefär samma storlek som dina kalligraferade bokstäver kommer att ha. När du skissar texten ser du dessutom var du kommer att behöva avstava ord och hur stor plats texten kommer att ta.
Du behöver också avgöra om du ska ha en anfang (en större, extra utsmyckad första bokstav) eller inte. Ibland är anfangen en del av illumineringen, ibland inte. Anfanger är ofta snyggt att lägga till, men i vissa fall krockar de med illumineringen.
När du har skissat upp hela din text är det bara att börja kalligrafera. Ha förlagan till ditt typsnitt framför dig om du inte är väldigt säker på stilen. Kalligrafi kräver mycket koncentration, och plötsligt kan man upptäcka att man har glömt hur en viss bokstav ser ut…
Innan du börjar skriva bör du mjuka upp handen genom att göra snirklar och bokstäver på ett kladdpapper. Det kan också vara bra att dra några streck på kladdpappret efter varje gång du doppat pennan, för att kontrollera att du får ett jämt streck och inga plumpar. Lägg till röda bokstäver till exempel i början av namn eller andra viktiga ord. Ibland kanske du vill göra ett helt ord i rött, det är helt och hållet en smakfråga. Lägg gärna en bit papper som skydd under den del av handen som vilar mot pappret; annars kan det bli fettfläckar, och då är det svårt att få bläcket att fästa. Kalligrafera med en färg och en storlek på pennstiftet i taget, lägg till t ex de smala linjer som finns i vissa stilar i efterhand. Kom ihåg att lämna ett par linjer längst ner för dem som ska skriva under scrollan, samt att nämna plats, datum och Anno Societatis då utmärkelsen delas ut. Gör rent dina pennstift så fort du gör en paus; annars torkar bläcket och kan klogga till hela stiftet. Skölj dem i varmt vatten och torka med en tygtrasa som inte ”dammar” (t ex linne). Om du har problem att göra rent ett stift kan du också använda en mjuk barntandborste och lite tvål.
Om du skulle skriva fel, kan du försiktigt skrapa bort bläcket med en skalpell då det torkat.
Använd ett rent och fint radergummi för att sudda ut stödlinjerna när scrollan är klar (och bläcket helt torrt).
Att vara vänsterhänt är ett problem när man kalligraferar. Man måste hålla pennan på ett annat sätt och skriva bokstäverna helt annorlunda än vad som lärs ut i böckerna. Jag är själv vänsterhänt och har löst problemet genom att helt enkelt lära mig kalligrafera med högerhanden (det är ändå som att lära sig skriva på nytt), eftersom jag annars bara smetar ut bläck över hela pappret.
Måla
När din text är färdig kommer du till det som jag tycker är roligast av allt; illumineringen. Det kan vara ganska svårt att bestämma sig för vilka färger man ska använda, såvida man inte har en förlaga att titta på. Jag brukar hålla mig till ganska klara, rena färger. Om du använder gouache-färger kan du använda en vanlig porslinstallrik som palett.. Om du använder gummi arabicum kan du hälla ut en droppe på tallriken att doppa penseln i. Om du använder vatten, låt det gärna stå i några timmar innan du använder det, då försvinner mycket av de kemikalier som tillsatts. Vill du vara en riktigt snobb kan du använda mineralvatten (utan kolsyra), Evian ska vara bäst har jag hört…
Illumineringen kan man pilla med hur mycket man vill och orkar. Har man en täckande färg, typ gouache eller akryl, börjar man med mörka nyanser och går mot ljust. Har man en mer genomskinlig färg som akvarell går man från ljust mot mörkt. I stort sett i all illumination används tunna vita linjer som dekoration. Det är därför bra att ha ett vitt bläck.När man känner sig klar kan det vara snyggt att lägga till konturer, antingen med bläck (använd din ”crow quill”) eller med en mörkare nyans av de färger du har använt.
Guld
Att använda bladguld är inte heller så svårt egentligen, och lite guld på en scrolla kan göra att den ser ännu häftigare ut. (Givetvis kan man använda guldfärg det gjordes också under medeltiden ibland, men det har jag aldrig gjort så det tänker jag inte ta upp här.) Bladguld är supertunt och man köper det fastsatt på små genomskinliga pappersark (ca en dm²).
För att lägga på bladguld behöver du också en pincett, en liten sax, en stor pensel, ett bra lim och en liten pensel som du bara använder till limmet. (Jag använder ett engelskt lim som heter ”Wunda Size”, men du kan säkert köpa ett lämpligt lim där du köper ditt bladguld.)
Bladguld är skört och känsligt för fukt. Om du tar i det med fuktiga fingrar kommer allt guld att fastna på dina händer. Om du behöver nysa eller gäspa, vänd huvudet åt ett annat håll. Man kan torka av sin sax och pincett med en torr bit sidentyg, så fastnar inte guldet så lätt på dem.
Det är bra att lägga på bladguldet innan man gör resten av illumineringen. Börja med att klippa ut ungefär så stora bitar bladguld du behöver (du bör inte ta i guldet mer än absolut nödvändigt, så använd gärna pincetten när du gör detta). Häll sedan ut lite av limmet på en tallrik och blanda med lite röd färg. Detta är inte nödvändigt, men eftersom lim oftast är vitt eller genomskinligt blir det betydligt enklare att se var du lägger på limmet om det är lite färgat. Ta din lilla pensel och måla på limmet där guldet ska sitta. Vänta sedan så länge som det står på limflaskan att du ska vänta. Ta därefter dina guldbitar med pincetten och lägg dem försiktigt ovanpå limmet. Tänk på att lägga rätt sida neråt; pappret som guldet sitter fast på ska givetvis vara uppåt (den sidan är något mattare). Tänk också på att lägga guldet rakt på limmet, om du råkar dra i guldet efter att det fått kontakt med limmet kommer bitar att lossna och andra att sitta kvar och det blir allmänt trasigt och tråkigt. Använd en stor pensel eller ett torrt finger till att hålla fast ett litet hörn av guldet medan du lägger på det. När alla dina guldbitar ligger på rätt plats tar du en stor, ganska mjuk pensel och trycker lätt ovanpå guldet, rakt uppifrån och ner för att det ska fastna i limmet. Förhoppningsvis framträder då en svag kontur runt limmets kanter, som syns igenom guldet. Sedan kan du ta till exempel ett penselskaft el. dy. och dra försiktigt längs med konturen (du får gissa var den är om den inte syns) tills det guld som inte sitter fast i limmet börjar krackelera. Ta då den stora penseln igen och borsta bort det överflödiga guldet med små, cirklande rörelser. Om du upptäcker att du har misslyckats är det bara att lägga på nytt lim och försöka igen. Vill du ha upphöjt guld fungerar vanligt trälim väldigt bra. Blanda med lite rödbrun färg och lägg på så att du får en ordentlig upphöjning. Låt limmet torka. Blöt sedan upp lite lim med vatten så det blir väldigt tunt, och lägg på ett ytterst tunt lager på det torra limmet, så att guldet fäster. Placera guldet med pincetten, och tryck hårt på det med tummen. Plocka bort täckpappret efter 10-15 minuter, och borsta bort överflödigt guld med en pensel.
Vill man att guldet ska glänsa ordentligt är det bra att putsa det. Man använder ett verktyg med en agatsten på, bör finnas att köpa i en bra butik för konstnärsmaterial (eller titta in till din lokala New-Age-handlare). Torka av stenen med sidentrasan då och då. Polera guldet ganska hårt, men se upp så du inte skaver bort det.
Guld som fastnar där det inte ska vara skrapas bort med en skalpell.
Det bästa sättet att lära sig göra scrollor är förmodligen att be någon som kan det om råd. Bäst är om man är några stycken som kan sitta och jobba tillsammans. Även om ingen är så värst erfaren ger det mycket att kunna fråga de andra vad de tycker.
Du har nu skapat en snygg och flådig scrolla, som kommer att göra ditt baron- furste- eller kungapar knäsvaga av lycka, och få många ”oooohhh” på hovet. Glöm inte att signera på baksidan eller diskret i ett hörn.